Syftet med den här uppsatsen är att studera de narrativ som Greenpeace och Världsnaturfonden använder för att värva medlemmar och få gehör från allmänheten. Organisationerna tillhör den grupp som kallas för NGO vilket betyder non-govermental organization. Det är ett samlingsbegrepp för organisationer som inte är bundna till någon stat eller skapad av någon stat. Genom att använda en narrativ metod analyseras återkommande mönster som organisationerna använder för att nå sina mål. De här mönstren analyseras med Bourdieus kapitalteori för att visa vilka effekter narrativen har för organisationerna.

 Denna uppsats är en reflektion kring verket First Contact, ett designdokument som utforskar möjligheterna kring ickelinjära narrativ i datorspel. Verket och denna text är skrivna som examensarbete av Petter Nordqvist under våren 2009. Verket analyseras utifrån litteratur kring ickelinjära narrativ och andra datorspel. Genom denna analys visas hur verket skiljer sig från andra spel och vilken effekt detta har. Slutsatsen pekar på hur narrativ kan formas på många sätt i spel, det sätt som presenteras i verket är inte det enda eller ens nödvändigtvis det bästa sättet. Men det är ett sätt som absolut ger spel möjligheten at innehålla väldigt ickelinjära narrativ. .

Ingen saga utan hjälte - en kvalitativ innehållsanalys av spelet Shenmue II Syftet med denna uppsats är att undersöka berättelsens struktur i Shenmue II samt karaktärernas funktion för berättelsens drivkraft. Ett bakomliggande syfte är att undersökningen skall underbygga vår åsikt om att datorspel kan vara berättande och således möjliga att studera med narratologiska verktyg. Våra frågeställningar är; Hur ser berättelsens struktur ut i Shenmue II? Vilken funktion får karaktärerna för berättelsens drivkraft i datorspelet Shenmue II? Vi använder oss av en kvalitativ innehållsanalys och vi har valt att kombinera två olika typer av innehållsanalyser; den strukturalistiska och den narratologiska. Våra teorier är till stor del en utgångspunkt och analysmetod för vår undersökning.

Syftet i studien är att belysa möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans dagliga verksamhet, både på verksamhetsnivå, ledningsnivå och politisk nivå. Den teoretiska utgångspunkten finns i studier som behandlar förskolan som en institution, med egen organisation, struktur och ledning. Ansatsen i studien är etnografisk och narrativ analys används. Undersökningsmetoder i studien är observationer, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer. Resultatet kan delas upp i två grupper; förskolans verksamhetsnivå och förskolans styrning och ledning..

Då humor spelar en stor roll i våra vardagliga liv, inte minst som förmedlare av seriösa samhällsfenomen (Palmer, 2004), kändes det intressant för oss att belysa en medieform som har såväl humor som samhällspolitiska ämnen på agendan. I anknytning till vårt syfte och våra frågeställningar, vilka innefattar en jämförelse mellan två utvalda avsnitt ur TV-serien Parlamentet, har vi använt oss av två teoretiska utgångspunkter; narrativ teori och samtalsanalys. Vi har arbetat med en kvalitativ och textanalytisk metod och applicerat de teoretiska utgångspunkterna narrativ teori och samtalsanalys till vårt empiriska material i analysen. De begrepp vi valde ur narrativ teori är Mishlers modell, innehåll och humor som berättarstrategi, och ur samtalsanalysen valde vi att fokusera på struktur, tur- och turtagning och multimodalitet. Vi har låtit begrepet politikens medialisering fungera som en fond till vår studie, och vi har följt upp våra resultat genom dessa glasögon i slutdiskussionen. Analysen visar att det finns likheter, men framför allt skillnader mellan avsnitten, ur både narrativ och samtalsanalytisk synvinkel. Med hjälp av teorin har vi studerat helheter och delar ur avsnitten för att kunna ge en övergripande bild av vår analys.

I denna undersökning, om begrepp inom ljuddesign som kan bidra till ett dynamiskt narrativ, ser vi kadenser som en möjlig metod att arbeta utifrån. Med tanke på hur man arbetar med ljud och musik i ljudmotorer till spel kan vi konstatera att kadenser kan vara passande för förmedling av narrativ. Det kräver dock att man förstår kontexten, där kadenserna förekommer. Vi har kommit fram till ett sätt att förklara ljuddesign genom en samling av teorier, akustiskt timmer, dvs. hur man kan förmedla något med ljud, antingen fristående eller tillsammans med ett annat medium..

För att kunna skapa intressanta och engagerande berättelser i spel behövs förståelse för hur spels unika egenskaper påverkar berättande. Ett spelnarrativa kan delas upp i det inbäddade narrativet, som består av till exempel texter och dialog, samt det emergenta narrativet, som uppstår ur spelets gameplay. När dessa två delar inte stämmer överens uppstår ludonarrativ dissonans. I detta arbete undersöks hur ludonarrativ dissonans påverkar narrativ transport, det vill säga inlevelse i en berättelse. Två versioner av ett berättelsedrivet spel skapades med olika mekanikerna för att uppnå låg respektive hög ludonarrativ dissonans.

I denna undersökning, om begrepp inom ljuddesign som kan bidra till ett dynamiskt narrativ, ser vi kadenser som en möjlig metod att arbeta utifrån. Med tanke på hur man arbetar med ljud och musik i ljudmotorer till spel kan vi konstatera att kadenser kan vara passande för förmedling av narrativ. Det kräver dock att man förstår kontexten, där kadenserna förekommer. Vi har kommit fram till ett sätt att förklara ljuddesign genom en samling av teorier, akustiskt timmer, dvs. hur man kan förmedla något med ljud, antingen fristående eller tillsammans med ett annat medium..

Syftet med studien är att beskriva och förstå hur personal inom hälso- och sjukvårdsorganisationer förhåller sig till, samt skapar mening i en pågående, politiskt initierad förändring. Tio fokusgrupper har genomförts och analyserats utifrån teorier om organisationsförändring samt narrativ ansats. Resultatet stöder teoretiska antaganden om organisationer som narrativa system, där fragmenterat berättande, så kallade antenarrativ, utgör en viktig del av personalens menings-skapande. Resultatet visar även hur polyvokala röster är lämpliga att studeras för att skapa insikt och förståelse om hur anställda använder narrativ för att positionera sig i former av motstånd och gemenskap..

En undersökning rörande narrativ förmedlade genom användandet av icke-diegetiska ljud som inte är talad skrift, språk eller musik. .

This essay is reading the Swedish author Stig Larssons debut Autisterna [The Autists] (1979) in the light of Gérard Genettes narratology and the time philosophy of Gilles Deleuze. The focus of the essay is time and how it is seemingly dissolved. The essay maps out a chronology of the non-chronological novel and from there discusses the breaking up of the empirical time. The essay uses Deleuze to explore the time-image of the novel to see how it is built up in the text for example by literary anyspace-whatevers. Hence the title, Anytime-whatever.

Karlsson, S., Wallin, O. (2012) Balansens betydelse mellan struktur och frihet för organisationer. En kvalitativ studie beträffande tre ledares uppfattningar om fenomenet. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi.

Denna uppsats undersöker varför vissa blogginlägg får många kommentarer jämfört med mindre kommenterade blogginlägg. Utgångspunkten är att undersöka en dagboksblogg skriven av en tonårig kvinna, då det finns förhållandevis lite forskning inom detta specifika område. Materialet som ligger till grund för undersökningen är en blogg som heter Kenza och de tre mest respektive minst kommenterade inläggen från denna blogg under perioder från 1 januari till 28 februari 2009.William Labovs teori om narrativer och Wolfgang Isers reception theory utgör uppsatsens teorier. Metoderna som används är läsbarhetsindex, nominalkvot, narrativ analys och interpersonell analys.Resultaten som framkommit ur analyserna visar att i jämförelse mellan de minst och de mest kommenterade blogginläggen har de mest kommenterade få långa ord och en utpräglad verbal stil. Blogginlägg med en tydlig Narrativ struktur och ett direkt tilltal fick också fler kommentarer. .

Är TV-reklam populärkultur? De flesta av oss tar del av TV-reklam på ett eller annat vis och därför borde den också ha blivit en produkt av vår kultur, eftersom den bidrar till att skapa TV-serier, filmer och andra medietexter. Allt i vår kultur förs samman rent intertextuellt. Det är vad denna uppsats behandlar. Jag utgår ifrån begreppet populärkultur och vill se hur narrativ TV-reklam, alltså reklam där en berättelse för fram handlingen, förhåller sig till detta begrepp.

Detta kandidatarbete undersöker problemet med konvergeringen av narrativ och interaktion och varför en konvergering mellan dessa hämmar deltagarens inlevelse i ett spel. Utifrån spelet Traverser redovisas i detta kandidatarbete processen och resultatet av hur ett interaktivt narrativ kan väcka inlevelse hos deltagaren genom att låta berättandet ske subtilt och icke-linjärt, där spelaren uppmanas till att vilja utforska narrativet på egen hand i form av en miljö i Traverser. This bachelor?s thesis discusses the problem of converging narrative and interaction and why the convergence between the two tends to arrest the participants immersion within a game. Through an interactive narrative by letting the narration take place subtly and nonlinearly, this bachelor?s thesis reports the process and result of how an interactive narrative could provoke immersion within the game Traverser, where the actor is urged to explore the narrative independently in the shape of an environment..